Bergvärme är ett uppvärmningssystem där förnybar energi från berget tas upp via ett borrhål och omvandlas till värme och varmvatten med hjälp av en bergvärmepump. För många husägare är bergvärme ett sätt att få en mer stabil uppvärmningskostnad och minska beroendet av fossila bränslen.
Bergvärme kan användas i villor, flerbostadshus och olika typer av lokaler. När anläggningen är rätt dimensionerad ger den jämn inomhustemperatur året runt och kan sänka energikostnaden tydligt jämfört med många äldre uppvärmningslösningar.
Vad är bergvärme och hur fungerar det?
Solen värmer mark och berg. Den värmen lagras på djupet och kan tas till vara genom ett eller flera borrhål på tomten. I borrhålet ligger en kollektorslang med vätska som cirkulerar och tar upp värme från berget.
Vätskan leds in till en bergvärmepump. I pumpen höjs temperaturen med hjälp av ett köldmedium och en kompressor. Värmen sprids sedan ut i husets värmesystem, till exempel radiatorer eller golvvärme, och används också för varmvatten.
Själva bergvärmepumpen är navet i anläggningen. Den styr hur mycket energi som tas in från borrhålet, hur effektivt elen används och hur värmen fördelas i huset.
Mer om bergvärmepumpens uppbyggnad och funktion finns under Bergvärmepump.
När passar bergvärme?
Bergvärme passar bäst i hus med vattenburet värmesystem och ett visst värmebehov per år. Några vanliga exempel är:
- friliggande villor med hög eller medelhög energianvändning
- större villor där uppvärmningskostnaden redan är en stor del av hushållsbudgeten
- flerbostadshus och bostadsrättsföreningar
- mindre och medelstora kommersiella fastigheter
Många börjar titta på bergvärme när elräkningen blivit tung eller när en gammal panna behöver bytas. I äldre hus kan bergvärme ofta kombineras med befintliga radiatorer, men det kan vara klokt att även se över isolering, fönster och täthet för att få en bra helhet.
För att avgöra om bergvärme är rätt val går man igenom husets energianvändning, nuvarande uppvärmning och förutsättningarna på tomten. I vissa kommuner behövs anmälan eller tillstånd för bergvärme, något en erfaren installatör brukar hjälpa till att reda ut.
Kostnad och besparing i korthet
En bergvärmeanläggning innebär en större startkostnad, men många får tillbaka investeringen över tid genom lägre uppvärmningskostnader. Kostnaden påverkas bland annat av:
- storleken på huset och hur mycket energi som går åt
- uppskattat borrdjup
- val av bergvärmepump och effekt
- eventuella anpassningar av värmesystemet
En bergvärmepump kan ge flera gånger mer värmeenergi än den el som matas in. Förhållandet mellan avgiven värme och tillförd el beskrivs med värden som COP (Coefficient of Performance) och SCOP (Seasonal Coefficient of Performance). Ett högre värde betyder att pumpen utnyttjar elen mer effektivt, vilket påverkar både driftkostnad och lönsamhet.
För ägare till hus med direktverkande el, oljepanna eller äldre energisystem blir bergvärme ofta ett mer kostnadseffektivt alternativ på sikt. När borrhål och bergvärmepump väl är på plats kan anläggningen ge en stabil och relativt förutsägbar uppvärmningskostnad även när elpriset rör sig upp och ned.
Mer om prisnivåer för olika pumpar finns under Bergvärmepump priser.
Installation steg för steg
Installationen planeras och genomförs i flera steg för att anläggningen ska bli rätt dimensionerad och anpassad till huset.
- Förstudie och offert
Installatören samlar in uppgifter om huset, nuvarande uppvärmning och energianvändning. Utifrån det beräknas värmebehov, föreslagen pumpstorlek och ungefärligt borrdjup.
- Tillstånd och planering
Om kommunen kräver anmälan eller tillstånd ordnas det innan arbetet startar. Borrplats och dragning av kollektorslang planeras så att det fungerar både tekniskt och praktiskt på tomten.
- Borrning och kollektorslang
Borrhålet görs med en borrigg tills önskat djup uppnåtts. Kollektorslangen förs ner i hålet och fylls med vätska. Slangen dras sedan in till den plats där bergvärmepumpen ska stå.
- Montering av bergvärmepump
Pumpen sätts på plats i teknikrum, källare eller annan lämplig del av huset. Den kopplas till husets värmesystem och elsystem.
- Intrimning och driftsättning
Anläggningen ställs in efter husets förutsättningar och tas i drift. Husägaren får en genomgång av hur systemet fungerar och vad som är bra att hålla koll på.
Vid planering av borrhål tar man hänsyn till både energibehov, avstånd till tomtgräns och andra installationer i marken. Borrhålet blir en långsiktig källa till energiutvinning och kan ofta användas även när bergvärmepumpen byts längre fram.
Stegen ovan motsvarar grunden i en typisk bergvärmeinstallation.
Mer om planering och genomförande finns under Bergvärme installation.
Fördelar med bergvärme
Några återkommande skäl till att välja bergvärme är:
- möjlighet att sänka uppvärmningskostnaden under många år
- jämn inomhustemperatur oavsett årstid
- hög komfort med både värme och varmvatten i samma system
- diskret installation när borrhål, slang och pump väl är på plats
- möjlighet till svalare inomhusklimat med frikyla i vissa anläggningar
Eftersom energin hämtas ur berget påverkas inte tillgången av korta väderväxlingar på samma sätt som för flera andra uppvärmningslösningar. Med rätt dimensionering arbetar anläggningen lugnt och jämnt, vilket också kan ge en tystare och mer behaglig drift.
Jämfört med många andra typer av miljövänlig uppvärmning kräver bergvärme mer arbete i startskedet, framför allt genom borrning på tomten. När installationen väl är klar blir anläggningen däremot oftast diskret och kräver lite dagligt arbete.
Bergvärme jämfört med annan uppvärmning
Vid val av nytt uppvärmningssystem jämför många bergvärme med luft-vatten, direktverkande el, fjärrvärme eller olja. Några typiska skillnader:
- Bergvärme och luft-vatten
Båda använder värmepump. Bergvärme hämtar energi ur berget, medan luft-vatten tar energi ur utomhusluften. Bergvärme kräver borrning men kan ge jämnare verkningsgrad under kalla perioder, medan luft-vatten ofta har lägre startkostnad.
En fördjupad jämförelse finns under Bergvärme eller luft-vatten. - Byte från direktverkande el
I hus med direktverkande el kan bergvärme minska mängden köpt energi tydligt eftersom värmepumpen ger mer värme per kilowattimme el. I vissa hus kan det även vara aktuellt att komplettera med nya radiatorer eller ett annat vattenburet system.
Läs mer i Direktverkande el till bergvärme om du vill fördjupa dig mer. - Byte från fjärrvärme eller olja
I byggnader med fjärrvärme eller oljepanna behöver ekonomi, tekniska förutsättningar och framtida flexibilitet vägas mot varandra. I äldre hus som ändå står inför omfattande renoveringar kan bergvärme ibland bli en del av en större energiöversyn där även isolering, fönster och ventilation ses över.
En bredare jämförelse mellan olika sätt att värma upp äldre hus finns i Bästa uppvärmningen gammalt hus.
Drift, service och livslängd
En bergvärmeanläggning består av borrhål, kollektorslang, bergvärmepump och husets värmesystem. Borrhålet kan ofta användas under mycket lång tid. Bergvärmepumpen har en teknisk livslängd som på sikt gör det aktuellt att byta ut den även om borrhålet behålls.
Många installatörer räknar med att en bergvärmepump håller ungefär 15 till 20 år, ibland längre om den är rätt dimensionerad och får grundläggande skötsel. När verkningsgraden sjunker eller driftstörningar blir vanligare kan ett pumpbyte vara en klok investering.
En genomgång med jämna mellanrum gör det lättare att upptäcka små avvikelser, till exempel onormalt hög elförbrukning eller larm som återkommer. Planerad service ger också möjlighet att justera inställningar så att anläggningen fortsätter arbeta energieffektivt.
Mer om service av bergvärmepumpar finns i Service bergvärmepump.
Kontakta Bergvärme i Sundsvall AB
När det finns funderingar kring bergvärme är det ofta bra att börja med en genomgång av huset, energianvändningen och förutsättningarna på tomten. Bergvärme i Sundsvall AB hjälper både privatpersoner och företag med dimensionering, installation och service av bergvärmeanläggningar.
Vi kan ta fram förslag på lösningar, räkna på kostnader och planera en installation som passar fastigheten.
Kontakt sker enklast via:
Vårt kontaktformulär
Telefon: 060-15 00 49
E-post: [email protected]
Därifrån går det att ta nästa steg och se om bergvärme är rätt val för huset eller fastigheten.
Vanliga frågor om bergvärme
När lönar det sig med bergvärme?
Bergvärme brukar löna sig bäst i hus med hög eller medelhög energianvändning där nuvarande uppvärmning är dyr, till exempel direktverkande el eller olja. Ju större värmebehov och ju högre energipris, desto kortare återbetalningstid.
Vad kostar bergvärme 2025?
Kostnaden beror på husets storlek, värmebehov, borrdjup och val av bergvärmepump. En samlad prisbild får man genom att ta in offert där både borrning, pump och installation ingår.
Hur lång tid tar det att tjäna in bergvärme?
Återbetalningstiden påverkas av investeringens storlek, elpris och hur mycket energi som ersätts. För vissa hus kan investeringen betala sig på omkring 8 till 12 år, i andra tar det längre tid. En noggrann kalkyl behöver utgå från just dina förutsättningar.
Vilka nackdelar finns med bergvärme?
Nackdelarna är främst den högre startkostnaden, behovet av borrning på tomten och att anläggningen kräver en viss planering vid installation. I trånga tomtlägen kan det vara svårt att komma åt med borrigg. I vissa kommuner behövs anmälan eller tillstånd för bergvärme, något en erfaren installatör brukar hjälpa till att reda ut. Allmän information om tillstånd för värmepumpar finns hos Energimyndigheten – Tillstånd för värmepump.
Varför drar min bergvärmepump så mycket el?
En ovanligt hög elförbrukning kan bero på felaktiga inställningar, underdimensionerad anläggning, sliten pump eller högre värmebehov än beräknat. Det kan också handla om att elpatronen går in oftare än nödvändigt. Vid osäkerhet är det bra att låta en kyltekniker eller installatör gå igenom anläggningen.