EN REN VINST

Bergvärme är en effektiv energilösning som sparar upp emot 80 % av din uppvärmningskostnad. År efter år efter år gör du denna vinst. Många av våra kunder berättar om hur Bergvärme hjälpt dem att frigöra pengar som kan investeras i semesterresor, renoveringar av huset eller sparkonton för barnen.

JA. Bergvärme är en grön och lönsam energiform. Den energi som levereras är helt ren och genom att välja Bergvärme bidrar du aktivt till en bättre miljö.

Alla kunder ser en unik ren vinst genom Bergvärme. Men vi har självklart referenskunder – både privatpersoner och bolag/organisationer – som kan berätta om hur de upplevt den rena vinsten, processen att installera Bergvärme, och oss som bolag.

Hos Bergvärme sker allt på kundens villkor. Bergvärmestandard är en modell för kvalitetssäkring där du som kund alltid erbjuds full kontroll över processen och högsta möjliga service i varje ögonblick. Genom Bergvärmestandard hjälper vi våra kunder att förstå såväl Bergvärme som energiform, oss som bolag, installationsprocessen, vår efterservice, och så klart den aktuella kostnadsbilden.

A. Vi på Bergvärme har endast positiva erfarenheter av våra kunder. Genom Bergvärme har det skapats en ren vinst – som känns bra i både plånboken och miljösamvetet!

Ser du berg komma ända upp till markytan (bergknalle), kan det tyda på att det är det fasta berget du ser. Det finns idag ganska detaljerade geologiska kartor att tillgå. Du kan även kontakta Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som kan hjälpa dig att uppskatta på vilket djup det fasta berget ligger.

Alla arbeten i samband med installation av en värmepumpanläggning omfattas av konsumenttjänstlagen. Självklart går det att vidga garantiåtaganden genom avtal, men konsumenttjänstlagen får aldrig kringgås eller avtalas bort. Som privatperson får du 3 års fri produktgaranti.

Kontakta oss på Bergvärme. För oss är det av yttersta vikt att alltid serva våra kunder och, i enlighet med Bergvärmestandard, se till att allting alltid fungerar perfekt.

OM BERGVÄRME

En värmepumpanläggning transporterar värme från en värmekälla till en uppvärmningsanläggning inomhus. De bästa och stabilaste värmekällorna utgörs av berg och grundvatten. Värmeenergin som håller berget varmt (på de djup som är aktuella för bergvärmeanläggningar) kommer i princip från solinstrålning och den varma nederbörden/vinden.

En värmepumpanläggning kopplat till ett borrhål sänker naturligtvis temperaturen i borrhålet. Men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från bergmassivet. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter ca 5 år och blir några få grader lägre än före borrningen. Det viktiga är dock att din värmepumpanläggning inte bortför mer värme än det som tillförs borrhålet. Är anläggningen rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för all framtid. Det är alltså viktigt att dimensioneringen av anläggningen görs korrekt så att man får fram rätt borrhålsdjup. Vanligen räknar man med att energiuttaget kan ligga på 10-30 W/m (per meter borrhål) vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut desto lägre energiuttag kan göras utan att riskera frysning av borrhålet.

Ett borrhål skall givetvis placeras på ens egen tomt. Det betyder att vid lutande borrhål skall borraren se till att inte passera tomtgränsen. Om möjligt skall brunnen inte placeras närmare än 10 meter från tomtgränsen utan grannens medgivande. Det vanligaste är att värmepumpanläggningen placeras inomhus (grovkök, källare). Med tanke på ledningsdragning skall borrplatsen ligga så nära huskroppen som möjligt, dock inte närmare än 4 meter från husväggen. Anledningen är att man vill ha fritt arbetsutrymme runtom borriggen under borrningen och för omhändertagande av borrkax. Generellt är trånga passager eller innegårdar inget direkt hinder då det idag finns små, kompakta riggar som klarar av borrning ner till ett par hundra meters djup.

Ja, det kan man, under förutsättning att det fylls med något material som säkerställer kontakten mellan kollektorslangen och berget. Man kan använda borrkax, bentonit (en typ av naturlera), kvartssand osv. Materialet skall ha så hög värmeledningsförmåga som möjligt.I Sverige finns det knappast några områden där borrhålen är helt torra – efter en viss tid fylls de med vatten. Men om ett borrhål är helt tätt och inget vatten kommer in i det, då vattenfyller man det manuellt. Ett tätt borrhål släpper inte heller ut något vatten och borrhålslocket begränsar avdunstningen till ett minimum. Vanligen kontrolleras borrhålets täthet och grundvattennivån genom att fylla på vatten ända upp till markytan. Efter några dagar stabiliseras vattenytan på det djup som anger grundvattennivån.

Energibrunnsnorm-07 är ett dokument framtaget av Sverige Geologiska Undersökning. Syftet med dokumentet är att på ett enhetligt sätt presentera de krav som bör gälla för att säkerställa en väl fungerande energikälla till kunden samt minimera riskerna för påverkan av naturresursen grundvatten vid utförande av en energibrunn. Då teknik och förutsättningar förändras och utvecklas kommer normbrunnen revideras årsvis.

Ett eneregiborrhål har i princip en obegränsad livslängd med avseende på sin förmåga att leverera värme. Däremot kan de komponenter som ingår i borrhålsinstallationen ha olika livslängd. Idag uppskattas livslängden hos stålfoderrören och kollektorslangen till ca 100 å

Som kund bör du förbereda en “körbar” väg för riggen – räkna med minst 2 meters bredd. En rigg under arbete behöver arbetsyta på ca 3 m x 4 m – dels för att ställa upp riggen och för att borrarna skall kunna röra sig fritt runt om maskinen. Även om många företag skyddar området närmast riggen med presenningar, får du räkna med avtryck i gräsmattan och en del “lervälling” runt själva borrhålet. I övrigt skyddas husfasaderna med presenning för att undvika stänk och minimera dammbeläggningen på fönstren m m. Moderna borriggar drivs med tryckluft från en kompressor. Du får räkna med en hel del buller under arbetsdagen. Det tar ungefär en dag att borra ett genomsnittligt borrhål under normala förhållanden.

Installation av en värmepumpanläggning kan göras året runt. Borrning på vintern, i frusen mark är faktiskt på sätt och viss lättare, då borrkax inte flyter ut över gräsmattan i samma omfattning som på sommaren. Dessutom är risken för att riggen skall skada gräsmattan/marken mindre, däremot är grävning och installation av kollektorslangen mera arbetskrävande. Man borrar inte vid sträng kyla.

TEKNISKA ASPEKTER

Borrkax är det material som kommer upp till markytan i samband med borrning och består följaktligen av samma material som de genomborrade geologiska formationerna. Oftast liknar det en gyttja full med blandat grus, sand och vatten. I stället för att frakta bort kaxet, kan det med fördel användas som utfyllnadsmaterial på tomten eller jordförbättringsmedel i den egna trädgården. I vissa länder återfyller man borrhålen med kax efter att ha installerat och vätskefyllt kollektorslangarna.

För att komma ner till berg måste man först borra igenom jordlagret, som är ca 7 m tjock (medelvärde i Sverige) och kan variera i olika områden. Ur energisynpunkt är jordlagret ganska energifattigt och ger ett relativt begränsat energitillskott (ca 1/3 jämfört med berg).

Borrhålets djup bestäms av hur mycket energi du måste utvinna för att värma ditt hus. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar naturligtvis det totala borrhålsdjupet. Först måste man borra igenom jordlagret – den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall drivas minst 2 m in i det fasta berget. Energibrunnsnormen föreskriver dessutom att foderrören måste drivas ner minst 6 meter ner från markytan. Foderrörsborrning är den dyraste delen av borrningen. Har du exempelvis 8 meter till fast berg, krävs det minst 10 meter foderrörsborrning. Därefter fortsätter man med bergborrning tills det nödvändiga borrhålsdjupet nåtts. Det är din installatör som räknar fram borrhålsdjupet med hänsyn tagen till ditt energibehov och värmepumpanläggningens specifikationer.

Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen. Generellt sett talar man om ca 30 meter som en säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i en befintlig dricksvattenbrunn påverkas under en kort period, men risken för bestående skador bedöms som liten. Samråd alltid med borraren innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.

Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen. Generellt sett talar man om ca 30 meter som en säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i en befintlig dricksvattenbrunn påverkas under en kort period, men risken för bestående skador bedöms som liten. Samråd alltid med borraren innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.

Inom vissa områden i Sverige, främst kustnära sådana, kan man påträffa saltvatten på relativt små djup ( 30-50 meter under marknivån.) Borrar man för djupt är risken stor att vattnet trycks upp i brunnen och vill det sig illa, sprider sig det salta vattnet till dricksvattenbrunnarna i området. Vi hjälper dig att undvika denna risk genom att avtäta borrhålet på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från det ovanförliggande sötvattenområdet. Därför är det vikltigt att kontinuerligt undersöka saltvattenhalten i samband med energiborrning.

Inom vissa områden i Sverige, främst kustnära sådana, kan man påträffa saltvatten på relativt små djup ( 30-50 meter under marknivån.) Borrar man för djupt är risken stor att vattnet trycks upp i brunnen och vill det sig illa, sprider sig det salta vattnet till dricksvattenbrunnarna i området. Vi hjälper dig att undvika denna risk genom att avtäta borrhålet på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från det ovanförliggande sötvattenområdet. Därför är det vikltigt att kontinuerligt undersöka saltvattenhalten i samband med energiborrning.

Det råder anmälningsplikt för energibrunn – kontakta miljöskyddsförvaltningen i din kommun i god tid innan borrningsarbeten påbörjas. Vissa områden omfattas även av tillstånds- och/eller bygglovsplikt. Eventuella tillstånd skall sökas hos miljö- och hälsoskydsförvaltningen i din kommun.

Varje värmepumptillverkare håller sig med ett eget beräkningsprogram för att ta fram husets energibehov och därefter val av lämplig värmepump. Finns det redan en annan uppvärmningskälla i fastigheten, exempelvis oljepanna, och bränsleförbrukningen och anläggningsdata är väl dokumenterade, kan värmepumpanläggningens kapacitet lätt räknas fram. I annat fall görs det en uppskattning med hänsyn tagen till husets konstruktion, isolering, boyta, önskad innetemperatur m m. En värmepumpinstallatör/återförsäljare följer oftas tillverkarnas rekommendationer. Det är dock viktigt att det borrhål som borras för att förse anläggingen med energi dimensioneras så att energibrist inte uppkommer.

Effekt- och energitäckningsgrad anges vanligen i procent (%). Energitäckningsgraden talar om hur stor andel av årets energibehov täcks med hjälp av värmepumpen. Normalt ligger detta värde i intervallet 65%-90%, beroende på installatörens/tillverkarens bedömning. Det betyder att den övriga energi som krävs för uppvärmning (10%-35%) täcks med hjälp av andra energikällor, vanligen en elkassett som integreras i värmepumpinstallationen (Givetvis kan även en ved- eller oljepanna användas för samma ändamål).

Varje värmepumptillverkare håller sig med eget beräkningsprogram. Kontrollera att uppskattningarna av husets energibehov (kWh per år) är någorlunda samstämmiga i alla dina offerter. Skillnaderna i dimensioneringen/valet av värmepumpstorleken kan då bero på olika val av effekt- resp. energitäckningsgrad, pumpens effektivitet m m. Var skeptisk till extremt grunda borrhål, särskilt med tanke på att fördjupning av en redan borrad energibrunn är relativt kostsam och sällan att rekommendera. Bedöm merkostnaden för ett djupare borrhål i förhållande till den totala anläggningskostnaden – ett djupare borrhål ger ett stabilare system.

Offertförfrågan